Nu är snart mitt akvarium färdigbefolkat! Låt mig presentera två små nya vänner; schackbrädescikliderna! Det latinska namnet är dicrossus filamentosus och jag blev helt såld på denna lilla ädelsten då jag såg den i zooaffären tidigare i veckan.  Åkte hem och läste på för att sedan åka tillbaka några dagar senare med inställningen att INTE köpa några ciklider eftersom dom, enligt vad jag har läst, verkar vara riktigt svåra att sköta. Hmm… Efter att ha pratat med Helena som jobbar där blev jag mer eller mindre övertalad att jag visst borde klara av schakbrädesciklider. Tänkte “Äh vad sjutton!” och slog till.  Dom är ju trots allt en perfekt ciklid att ha tillsammans med dorsigererna, då båda arterna är väldigt fredliga och kräver fredliga fiskar som sällskap.

Svängde in till zooaffären i dag för att köpa tre mosaikguramin. Dom hade fått in en gul odlingsform av läppgurami och det var sååå nära att det blev dom istället. Jag har sedan jag började med akvaristik i tidiga tonåren suktat efter just läppgurami. Dock hade jag ju tänkt mig läppguramin som den ser ut i det vilda, så efter mycket velande höll jag mig till min plan. Nu är i alla fall Andreas nöjd när vi fått lite större fiskar i akvariet.

Vi var och hälsade på ett par grannar i går som bor i ett exakt likadant hus som oss. Annledningen till vårt besök var att dom är dom enda i området som har en kamin och vi har planer på att eventuellt skaffa en. Dom har dessutom rivit väggen till förrådet och på så vis fått ett väldigt stort och luftigt vinkelvardagsrum. Både Andreas och jag blev väldigt inspirerade av det vi såg! Kaminen gav verkligen en hööög mysfaktor! Så förhoppningsvis kommer även vi att ha en alldeles egen kamin lagom till jul…  Och till våren rivs troligtvis väggen till förrådet. Vi ska bara få upp en friggebod ute på tomten som kan agera förråd istället.

Attans bananer. Jag har just upptäckt att den ena dorsigerhonan troligtvis inte alls är någon hona. Så nu har jag tre hanar som simmar omkring och spänner sig för varandra. Visst är det ett trevligt skådespeleri att iaktta men det var ju inte riktigt vad jag hade planerat…  Det får bli en sväng till zooaffären på torsdag och höra om jag inte kan få byta in den lilla hanen mot en hona. Håll tummarna! I värsta fall får jag väl försöka få tag på två honor till. För det går ju inte att neka till att man smått blir fäst vid de små individerna…

Sen måste jag säga att det är kul att Ni är några stycken som gillar mitt fisksnack.  

Det är mycket fisksnack just nu, jag vet. Hoppas Ni överlever. Det kommer snart lugna ner sig. Lovar. Hedersord. 

Det blev 20 st rödmunstetror efter besöket i zooaffären. Eller 18 st rättare sagt. Helena i zooaffären råkade nämligen räkna fel och jag upptäckte det först då jag kom hem och, för skojs skull, räknade dem då jag släppte ut dem i akvariet. Så det fick bli en sväng tillbaka till affären för att hämta hem ytterligare två. Jag klandrar henne inte. Det är inte lätt att försöka hålla räkningen när den jobbiga kunden ska ha 20 st av dom där kvicka, små firrarna.  Att jag lyckats få en närbild på en av dem tycker jag är ett mindre mirakel. Helena kallar dem för 50-talister därför att dom, enligt henne, ser ut att ha kletat på sig på tok för mycket läppstift och går i kort kjol. En betydligt trevligare syn än den jag hade förut… Jag tyckte nämligen att det såg ut som att någon slagit dem blodiga i huvudet och den svartvita, randiga stjärtfenan fick mig att tänka på en sebra.  En sak är i alla fall säker och det är att rödmunstetran är en härlig stimfisk som stimmar snyggt i akvariet! Nu fattas bara några pansarmalar och tre mosaikguramis… och kanske någon mer fisk. Vi får se. Jag skyndar långsamt.

Över till något helt annat. Myntha och Smulan råkade i luven på varandra i dag…  När jag särade på dem började Smul tjuta hysteriskt i vad som kändes som en evighet. Det skar ända in i märgen på mig av att höra hennes hjärtskärande skrik.  Det visade sig att hon gjort sig illa i det ena bakbenet. Troligtvis har hon fått en ordentlig smäll för vi har inte kunnat hitta något sår då vi sökt genom henne. Hon har under dagen vägrat att stödja på det och skuttar således runt på tre ben och är väldigt ynklig. Om man nu inte säger de magiska orden - “Vill Ni ha mat?” - för då blir det fart i Prinsessan ska Ni veta! En hund på tre ben kan få upp en bra fart bara den vill.  Just nu ligger båda fluffbollarna i korgen under skrivbordet och sussar sött. Jag blir lika arg och förtvivlad varje gång dom ryker ihop på detta vis. Många gånger har jag ingen aning om varför det smäller. Att ha två hundar är inte alltid en dans på rosor, det ska gudarna veta…

Att fotografera fiskar är allt annat än lätt. Det är en riktig utmaning. Svårt men samtidigt kul när man tillslut lyckas!  I morgon ska jag in i zooaffären igen och förhoppningsvis ha med mig lite mer fiskar hem. Det är inte lätt att mata fyra fiskar “sparsamt”…  Jag har bytt ut en av rötterna mot tre lavastenar. Tycker inte det blev dumt alls.

Myntha var för gó förut. Jag satt i soffan och kikade på akvariet då hon hoppade upp, satte sig bredvid och tittade hon också rakt in i karet. Efter en liten stund tittade hon på mig med frågande blick, som om hon sa; “Du matte… vad f*n glor vi på egentligen?”.

Jag kunde inte hålla mig längre… Efter att jag lämnat blodprov på sjukhuset råkade jag sväng in till zooaffären på vägen hem. Den ligger ju ändå på vägen liksom.  En timme senare var jag fyra fiskar rikare. Det blev de nämnda cikliderna, Laetacara dorsigera, som fick bli de första att flytta in i 222 liters karet. I dagsläget är dom inte stora men jag har förhoppningar om att dom ska bli närmare 1 dm som fullvuxna. Dom är väldigt intressanta att betrakta då dom skiftar i färg och mönster beroende på deras humör. Den första bilden visar en av hanarna. De andra två är på honorna.

Medan jag har suttit med kameran framför akvariet har fluffbollarna smaskat på varsin torkat oxöra. I dag kom nämligen våran beställning från Oliver’s. Så nu är godisförrådet välfyllt igen med nämnda öron, bitar av torkat oxkött och massvis med träningsgodis!

Jag har bara akvarium i huvudet just nu. I går var jag en sväng i Skara för att fynda akvarieväxter och några nya rötter. Jag har också varit inne i stans zooaffär och checkat av deras utbud av akvariefisk. Jag har verkligen beslutsångest när det gäller valet av fisk. Det finns ju så många intressanta och fina arter! Från början hade jag tänkt mig fjärilsciklid men nu lutar det åt att det kommer att bli en annan sorts dvärgciklid; Laetacara dorsigera! Jag föll verkligen som en fura när jag såg de små liven. En hane hade fullt upp med att visa upp sig under den tiden jag satt och granskade dem, och det var verkligen häftigt att se hur han skiftade över i lekdräkt! Fjärilar har jag haft förut så det kunde ju vara kul att testa en ny art.

Sen har vi ju stimfisken… Just nu står valet mellan ett stim (20 stycken för att vara mer exakt i antal) koppartetra och rödmunstetra. Svart fantomtetra är ju inte fel heller. Det är tur att jag tidigast kan köpa fisk först på fredag, så som jag velar fram och tillbaka hela tiden…

I gårkväll gjorde jag slag i saken; mitt 222 liters akvarium är nu äntligen igång igen!  Jag har funderat på att starta upp det ända sedan jag kom hem förra veckan. Eftersom jag mått mycket bättre efter 2:a omgången med cellgifter så har jag nu bestämt mig för att köra igång detta projekt. Mina föräldrar har bidragit med lite växter från sitt kar i form av några vallisneriaplantor, några små javaormbunkar samt en liten, liten anubias.  Mer växter och övrig inredning så som rötter och stenar kommer att inhandlas nu i veckan bara jag kan bestämma mig för vad jag ska ha för invånare… Det lutar åt att det kommer att bli någon mindre ciklid, kanske ett stim med kongotetror eller koppartetror, tre eller fyra mosaikguramis samt “städgänget” på bottenskitet i form av en ancistrus och några pansarmalar. Mmm. Vi får se vad det blir.

När jag tidigare i dag satt och letade information om några fiskarter så snubblade jag över min gamla akvariesida! Överraskande men samtidigt roande att den fortfarande finns kvar på nätet. Trodde jag hade tagit bort den för länge sedan. Det var verkligen nostalgikänsla när jag klickade mig runt bland undersidorna!

I förmiddags var mamma och jag i Skövde då jag hade en tid på KSS. Vi kom en hel timme för tidigt så då passade vi på att strosa runt i några djuraffärer med siktet inställt på akvarieavdelningen. Mamma ville köpa lite nya fiskar till deras hörnakvarium och jag är inte sen att hänga med när det vankas akvariefiskshopping! Det är alltid lika kul att se vad det finns för utbud!  Det blev tre fläckiga pansarmalar, två rubinguramin och ytterligare två små malar (som jag i skrivandets stund inte minns namnet på) som fick följa med oss hem. Fy vad sugen jag är på att starta upp mitt 222 liters kar nu! Jag har hittat den perfekta platsen åt akvariet i vårt nya vardagsrum. Nu återstår bara att övertala sambon…

Jag saknar verkligen den lilla akvarieaffären “JP Akvarie” som fanns här i stan.  Dom stängde för några år sedan efter att ha funnits under hela min uppväxt. Jag har åkt dit oräkneliga antal gånger i hop med fadern för att köpa fisk till föräldrarnas och mina akvarium. Det var på den tiden då vårt hem bestod av inte mindre än fem akvarium; föräldrarnas 585 liters som stod i vardagsrummet och så mina betydligt mindre kar på 26, 38, 75 och 96 liter som fick trängas i mitt lilla rum på knappt 10 kvadratmeter. Ah, vilka tider!  JP Akvarie’s akvarium var alltid välskötta och rena, alltid fyllda med vackra och friska akvariefiskar. Det är stor skillnad mot många av de djuraffärerna (både små och stora) som jag har besökt. Tyvärr.