Skrivet av Frida den 19 Mar 2010
vad händer nu
Tja vad händer nu det finns nog ingen som vet utan framtiden får utvisa vad som kommer att hända Frida finns kvar i våra minnen o hennes hemsida kommer att leva ett tag till hoppas jag det beror ju på er läsare jag kommer att läga upp bilder på fluffarna regelbundet det lovar jag.
tack än en gång till alla som kom på fridas Begravning!!

Jag lyckades få i mig en hel våffla och jag lovar, jag njöt av varje tugga! Det är så olika beroende på vad man äter hur lätt respektive svårt det är att få i sig det. Ögat ville ha fler våfflor men jag fick vackert lyssna på magen som sa stop. Magsäcken har ju krympt på grund av att jag äter så små portioner. Gott var det i alla fall!
Några timmar senare fick jag en vacker vårbukett levererad till dörren! Den var ifrån min pappas kusiner som är jämngamla med mig och därmed har jag alltid sett dem mer som “mina” kusiner. Tusen tack Elin och Emma!
Jag läser varje kommentar även fast jag inte skriver tillbaka.
Orken och lusten finns inte där så förlåt alla Er som väntar på svar. Det kommer ta lite tid. Istället umgås jag med vänner, busar med fluffbollarna, myser med Andreas och försvinner i diverse olika spel på datorn. Allt för att inte tänka för mycket på det som läkaren sa i fredags. Jag frågade henne om jag kommer att kvävas till döds, med tanke på tumörernas placering. “Nejdå!” fick jag till svar varpå hon fortsatte “Du kommer få smärtstillande och sövas ner då och då för att sedan vakna upp ibland. Du kommer inte att lida.” Svaret fick mig ju inte att få mindre panik inför framtiden… Jag VILL INTE sluta mina dagar på det viset! Jag vägrar! Jag tänker lämna in en protest till högre makter! Någon som kan mailadressen till Han där uppe?
Frida var namnet, är av årgång -84, född, uppvuxen och bosatt i Västra Götaland. Är lycklig ägare till två sheltieflickor som förgyller min vardag med sin tillgivenhet och personliga, små egenheter. Kameran är också en trogen kamrat som jag ofta har med mig ut på livets äventyr. Just nu slåss jag med näbbar och klor mot cancern som hotar att förkorta mitt liv.
